Sedan några år tillbaka firar vi min födelsedag genom att samla hela familjen och gå på teater. Inte sällan går vi ut och äter också, men det är teaterbesöket som är det viktigaste. I år går vi och ser En dåres försvarstal på Göteborgs stadsteater med Eskil Lundgren i huvudrollen. Samma kväll ges även En försvarares dårtal, som är Siri von Essens version av historien.
Föreställningen inleds med att August själv kliver halvklädd upp på scenen och börjar berätta sin historia. Han styrker sig längs vägen ur flaskor och glas, han spelar musik på vevgrammofon och han klär sig i maklig takt tills han till slut är färdig med sin monolog och klar att gå ut. För oss sena tiders barn är illusionen perfekt: Strindberg ser ut och för sig precis som vi förväntar oss, även om han själv säkert hade haft en del att säga om hur han framställs.
Vi vet såklart att vi måste ta det han säger med en nypa salt. Det vi ser är en partsinlaga i en lika blodig som smärtsam skilsmässa, levererad av den svenska historiens mest vältalige kvinnohatare. Vi hör vad han säger, och kanske låter vi oss förtrollas av hans ord, men vi vet också att han inte berättar allt som hänt och att han förmodligen framställer sig själv, sin ex-fru Siri och alla andra på ett sätt som bara gynnar just honom. Vi vet och vi hör, och vi låter oss förtrollas. Har vi kanske dömt honom för hårt?
Troligen inte. Han ville säkert väl emellanåt, och kanske ångrade han sig emellanåt på riktigt när han fattade att han gjort dumt, och dessutom är han ju vår litteräre gigant, eller hur, och då borde man ju få ta ut svängarna litet? Men nej, vi har nog inte dömt honom för hårt. Med storhet kommer ansvar, och det räcker inte att vara en gigant om man samtidigt uppför sig som ett asshole.
En dåres försvarstal avslutas med att August själv lämnar scenen, nu färdigklädd och redo att möta världen. Han har sagt sitt och tagit sin hämnd, och är nog ganska nöjd med sig själv. Men. Siri fick inte riktigt så hon teg, utan hon bidar sin tid längst bak på scenen, och när giganten gått tar hon den i besittning.
Läs mer här eller här. Jag skriver också om En försvarares dårtal här.
